Tidningar
och returpapper

Tidningar och returpapper

Från 2022 är producentansvaret för returpapper avskaffat och kommunerna ansvarar nu för insamling och återvinning. Det finns behållare uppställda lite varstans i kommunerna där du kan lämna ditt returpapper. I stort sett alla returpappersbehållare står kvar där de stått tidigare, se karta.

Har du frågor/synpunkter gällande tömning av returpappersbehållare vid återvinningsstationer vänligen kontakta Ohlssons AB (vår entreprenör som tömmer returpapper)

Tfn: 08-128 082 00

e-post: Returpapper.sthlm@ohlssons.se

Vissa kommuner erbjuder även fastighetsnära insamling, se din kommuns webbplats.

Exempel på Returpapper:

Dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper, telefonkataloger, pocketböcker

Tänk på att ta bort plastomslag och påklistrade reklamlappar och post-itlappar innan trycksaken/tidningen läggs i behållaren. Minsta lilla klisterklump från t ex en post-itlapp kan orsaka stopp i återvinningsprocessen.

Vad händer sen?

Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. På sorteringsanläggningarna grovsorteras det som inte är tidningar bort innan de skickas vidare till ett pappersbruk. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen.

Efter tillverkningen rullas pappret upp på stora rullar, som sedan skärs ner till mindre rullar som levereras till tidningstryckerier och på så sätt blir nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper.

Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen.

Varje år samlas det in ca 480 000 ton returpapper. Efter utsortering av främmande material återstår ca 450 000 ton, vilket motsvarar ca 54 kg per person i Sverige. I sin helhet används detta sedan till tillverkning av nytt papper. Returpapper är en viktig råvara för den Svenska pappersindustrin. Totalt används 1 miljon ton tidningar i papperstillverkningen.

Pappret används till 100% i svenska pappersbruk. Det ingår i t.ex. nytt tidningspapper, och mjukpapper såsom toalettpapper.
De som använder mest returpapper är Braviken och Hallsta (Holmen), Hylte (Stora Enso) och Lilla Edet (SCA Hygiene).

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAb

Mobila återvinningscentralen i ett tätbebyggt bostadsområde

14 november

Tio år med mobil återvinning. En framgång på rull.

Det har nu gått tio år sedan SÖRAB tog ett stort steg i arbetet med att göra återvinningen ännu mer tillgänglig. Hösten 2015 lanserades ett nytt koncept med flera mobila återvinningscentraler och ett samordnat schema i våra ägarkommuner. En satsning som gjort stor skillnad för både service och miljö.

Den mobila återvinningscentralen rullar dagligen ut i kommunerna och tar emot grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk. Många invånare använder den som ett enkelt alternativ till den fasta återvinningscentralen, särskilt när man saknar bil eller bara har en mindre mängd att lämna.

När regeringen i somras presenterade lagändringar för ökad materialåtervinning och återbruk lyftes just flexibla och lättillgängliga insamlingssystem fram som en nyckel till framtidens avfallshantering. Kommunerna ska göra det enklare för människor att lämna sitt avfall, vilket SÖRAB redan gör varje dag.

– Vår mobila återvinningscentral är ett viktigt komplement till de fasta anläggningarna. Den gör det enklare för invånarna att lämna både grovavfall och farligt avfall på rätt sätt, och bidrar till att mer material kan återvinnas och återbrukas, säger Åsa Enström Garnström, stf insamlingschef på SÖRAB.

Förutom att samla in avfall spelar den mobila verksamheten en viktig roll som mötesplats.

– Det personliga mötet ute i bostadsområdena betyder mycket. Många passar på att ställa frågor om sortering och återbruk, och vi ser att kunskapen ökar där vi är på plats, säger Enström Garnström.

Med ny lagskrivning som ställer krav på ökat återbruk och mer service blir den mobila återvinningscentralen ännu mer relevant. Lagom till 10 årsjubiléet har ny skyltning tagits fram och en utredning om framtidens mobila insamling påbörjats.


Fakta: Den mobila återvinningscentralen

  • Lanserades: hösten 2015 som ett samordnat koncept i SÖRABs ägarkommuner
  • Besöker: en kommun per kväll varje vecka enligt rullande schema
  • Tar emot: grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk
  • Syfte: att öka tillgängligheten, minska felsortering och bidra till en mer cirkulär hantering av resurser

Arkiv

Mobila återvinningscentralen i ett tätbebyggt bostadsområde

14 november

Tio år med mobil återvinning. En framgång på rull.

Det har nu gått tio år sedan SÖRAB tog ett stort steg i arbetet med att göra återvinningen ännu mer tillgänglig. Hösten 2015 lanserades ett nytt koncept med flera mobila återvinningscentraler och ett samordnat schema i våra ägarkommuner. En satsning som gjort stor skillnad för både service och miljö.

Den mobila återvinningscentralen rullar dagligen ut i kommunerna och tar emot grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk. Många invånare använder den som ett enkelt alternativ till den fasta återvinningscentralen, särskilt när man saknar bil eller bara har en mindre mängd att lämna.

När regeringen i somras presenterade lagändringar för ökad materialåtervinning och återbruk lyftes just flexibla och lättillgängliga insamlingssystem fram som en nyckel till framtidens avfallshantering. Kommunerna ska göra det enklare för människor att lämna sitt avfall, vilket SÖRAB redan gör varje dag.

– Vår mobila återvinningscentral är ett viktigt komplement till de fasta anläggningarna. Den gör det enklare för invånarna att lämna både grovavfall och farligt avfall på rätt sätt, och bidrar till att mer material kan återvinnas och återbrukas, säger Åsa Enström Garnström, stf insamlingschef på SÖRAB.

Förutom att samla in avfall spelar den mobila verksamheten en viktig roll som mötesplats.

– Det personliga mötet ute i bostadsområdena betyder mycket. Många passar på att ställa frågor om sortering och återbruk, och vi ser att kunskapen ökar där vi är på plats, säger Enström Garnström.

Med ny lagskrivning som ställer krav på ökat återbruk och mer service blir den mobila återvinningscentralen ännu mer relevant. Lagom till 10 årsjubiléet har ny skyltning tagits fram och en utredning om framtidens mobila insamling påbörjats.


Fakta: Den mobila återvinningscentralen

  • Lanserades: hösten 2015 som ett samordnat koncept i SÖRABs ägarkommuner
  • Besöker: en kommun per kväll varje vecka enligt rullande schema
  • Tar emot: grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk
  • Syfte: att öka tillgängligheten, minska felsortering och bidra till en mer cirkulär hantering av resurser
strumpa med hål i

1 oktober

Från 1 oktober kan du slänga smutsigt textilavfall i soporna

Tanken var god men systemet var inte redo. Den första oktober införs därför nya regler för sortering av textilavfall.

Så mycket som möjligt ska fortfarande återbrukas eller återvinnas. Men är textil som du vill slänga mycket smutsig, trasig, möglig eller angripen av skadedjur kan du lägga den i hushållssoporna.

Varför ändras reglerna?

När kraven på textilsortering infördes vid årsskiftet fick det snabbt mycket stor effekt. Mängderna blev större än vad kommuner, second hand-aktörer och återvinningsföretag kunde hantera. Mycket av textilen var dessutom i för dåligt skick för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Situationen blev ohållbar och systemet behöver mer tid för att byggas upp.

Det här gäller från 1 oktober:

  • Hela och rena textilier ska du lämna till återbruk eller återvinning, precis som tidigare. Det gäller både kläder och andra textilier som väskor, dukar och lakan. 
  • Smutsiga, trasiga eller mögliga textilier kan du slänga i hushållssoporna som restavfall. Detsamma gäller det som drabbats av skadedjur. Har du större mängder av detta lämnar du det på SÖRABs återvinningscentraler/returparker.

Läget just nu

Systemet för textilinsamling är fortfarande under uppbyggnad. De aktörer som ska ta hand om materialet har det fortsatt tufft, vilket gör att vi inte kan garantera att allt du lämnar in till oss återbrukas eller återvinns. En hel del går fortfarande till förbränning. Samtidigt arbetar vi tillsammans med mottagarna för att hitta lösningar och skicka så mycket som möjligt vidare till återbruk/återvinning.

Så kan vi minska klimatavtrycket

Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att inte köpa lika mycket nya kläder, och att använda de kläder du har under längre tid genom att laga och sköta om plaggen.

Handla lagom, gärna second hand. Vårda det du köper. Lämna sedan i första hand till återbruk. I andra hand lämna textilier på återvinningscentral/returpark. I tredje hand släng i hushållssoporna så blir det värme och el. Ungefär så kan man beskriva en önskad livscykel för textilier.

Sidan uppdaterades senast: 2024-01-03 15:04:07